C Locus

Genetik för katt 

C Locus - Maskanlag

I C-locus bildas ett essentiellt enzym, tyrosinas. Utan tyrosinas kan aminosyran tyrosin inte ombildas till melanin.

C-locus har muterat flera gånger och har minst 5 alleler, men de finns aldrig fler än 2 samtidigt.

Dessa alleler reducerar tyrosinasbildandet.


CC 

Homozygot dominant

Fenetisk fullfärg

Cc

Heterozygot dominant

Fenetisk fullfärg

Ccs

Heterozygot dominat

Fenetisk fullfärg

cbcb

Homozygot ej recessivt

Fenetisk burmautfällning Sepia EMS 31

cbcs

Homozygot ej recessivt

Fenetisk tonkanesutfällning Mink EMS 32

cscs

Homozygot ej recessivt

Fenetisk siamesutfällning Maskning EMS 33

caca

Homozygot ej recessivt

Fenetisk vit med blå ögon

cc

Homozygot recessivt

Fenetisk albino helt utan ögonpigmentering

Alla alleler med litet c är inte recessiva över varandra. De är intermediära (mellanliggande eller mellanvarande).

Som till exempel cbcs tonkanesutfällning, där inget av anlagen dominerar det andra.


Man anser att cc är recessivt gentemot alla alleler i C-locus.


Kattungarna föds nära nog vita, men med tiden pigmenteras hårstråna på kroppens kallaste delar såsom ben, svans, öron och ansikte. Den huvudsakliga anledningen till detta är att livmodern har 38,5o och när kattungen är född till en yttertemperatur på ca 20o bildas pigment som är synligt efter ett dygn.

På en brunmaskad börjar det som svagt grått och övergår till mörkbrunt med tiden. Denna pigmentering pågår under kattens hela liv.

Fullfärgade vid 18 månaders ålder.


Siamesutfällning är mer temperaturkänslig än burmautfällning.

Katter med tonkanes- och sepiautfällning föds också något blekare än grundfärgen.


Tonkanesen får ett mellanting av ögonfärgerna och kan variera mellan mycket ljusa, nästan genomskinliga silvergrå ögon, till mycket ljust turkosa eller blå, till blågröna aquafärgade.

Hos burman övergår ögonfärgen till gult men inte till orange. Med åldern går gulheten över till det gröna hållet.


De raser som idag bär på anlag i C-locus är:

PERSER, EXOTIC, SIBIRISK KATT, RAGDOLL

NEVA MASKERADE

BURMA, BRITTISKT KORTHÅR, BRITTISKT LÅNGHÅRLH, SELKIRK REX LÅNGHÅR, SELKIRK REX KORTHÅR, BENGAL, SINGAPURA, SYS, SNOWSHOE

SIAMES, BALINES, CORNISH REX, DEVON REX, GERMAN REX, DON SPHYNX, SPHYNX, PETERBALD, THAI


Maskning-Färgutbredning

Det ursprungliga anlaget ger full utfärgning och betecknas C (för det engelska colour = färg) och är dominant. Flera olika mutationer har skett i detta locus.


Vi har burmautfärgning som anges med c, för icke-full utfärgning + upphöjd bokstav b.

Vi har siamesutfärgning som anges med c, för icke-full utfärgning + upphöjd bokstav s.

Recessivt vitt som anges med c, för icke-full utfärgning + upphöjd bokstav a för recessivt vitt.

Sist har vi albinon, som anges med enbart c.


Burmautfärgade katter (sepia) föds med synlig färg som kommer att mörkna med tiden.

Ögonfärgen påverkas också i riktning mot gult, även om katter med burmautfärgning inte får den mörka, täta oranga kopparfärgen vi förknippar med den svarta persern. Burmans gula ögonfärg tenderar att blekna över till grönt hos äldre katter.

 

Tonkanesutfärgade katter (mink) föds blekare än motsvarande burmautfärgade (sepia), men inte så vitaktiga som motsvarande siamesutfärgade (maskade). De mörknar också under uppväxten och när de blir äldre.


Tonkines
Parning mellan burma och siames ger upphov till tonkineser.

Tonkanesen har arvsanlagen cbcs och kan givetvis inte renavlas.

För att få en kull med 100 % tonkinesutfall måste man ha en burma och en siames som föräldrar.


Parar man en tonkines med en tonkines får man alltid följande utfall:

Korsdiagram: 


cb

cs

cb

cb cb

cb cs

cs

cb cs

cs cs

Utfall:

1 burma

2 tonkineser

1 siames.