S Locus

Genetik för katt 

© Carina Avemark, 0704710201         Alla bilder är godkända av Chanan och Helmi för visning 

S Locus - Vitfläcksanlag

SS

Homozygot ofullständigt dominant

Fenetisk vitfläck 

Medium/höga vitfläck

Ss

Heterozygot ofullständigt dominant

Fenetisk vitfläck 

Medel/låg vitfläck

ss

Homozygot recessivt viltform

Fenetisk icke vitfläck 

Solid pälsfärg


Anlaget är ännu inte tillräckligt utrett och förmodligen finns det flera gener i samspel när det gäller vitfläck.


Pigmentproducerande celler (melanocyter) bildas under fosterstadiet i områden nära ryggraden. Under fosterutvecklingen sprider sig dessa celler utåt så att hela kroppen är täckt innan kattungen föds.

De vita fläckarna är alltså ingen färg, utan på dessa områden har pigmentcellerna blockerats under fostrets utveckling.


Vitfläckighet kan orsakas av tre olika mekanismer:

1. Spridningen över kroppen går för långsamt.

2. Områden med mindre melanocyter.

3. Melanocyterna fungerar inte på alla områden.


S är förmodligen ofullständigt dominant över s.


SS skulle motsvara en harlekin eller van.

Ss skulle motsvara en bi-colour, vita tassar och ben, vit haklapp och vitt i ansiktet.


Stora problem uppkommer när man blandar detta anlag för storvitfläckighet på S-locus, med det recessiva vitfläcksanlaget på G-locus (SBI) eller med eventuellt ytterligare andra recessiva vitfläcksanlag.

Sannolikt är SBI SS.

I vissa raser är vitfläckigheten väldigt avgränsad, till exempel Birmans sockor.

Det har spekulerats i om Birmasockorna beror på:

(a) en separat allel i S-locus

(b) en dominant allel i något annat locus

(c) helt enkelt är SS eller Ss som koncentrerats till tassarna genom selektiv avel


1 saknar vitfläcksanlag och nr 10 är en helvit katt.

2-3 visar typiska partier av vitt på magen.

4-9 visar en successiv ökning av mängden vitt.



1 saknar vitfläcksanlag och nr 10 är en helvit katt.

2-3 visar typiska partier av vitt på magen.

4-9 visar en successiv ökning av mängden vitt.


Sköldpadd och vit 

Blandningen av svarta och röda fläckar blir annorlunda på en sköldpadd/vit. Ju högre grad av vitfläck ger en sköldpadd/vit större åtskilda fläckar, medan en låggradigt vitfläck får ett mer melerat mönster.


RAG och SBI

Dessa två raser har en vitfläcksfaktor som heter WSF=White Spotting Gene som delas in i grad 1 till 8.

Utifrån denna gradering kan man påverka sin avel.

Grad 1 är så lite att denna vitfläck kan missas.

Grad 2 räknas som mitted.

Grad 4 här har vi två typer, högmitted och sann bicolor.

Grad 6 räknas som medium/högvitfläck.

Grad 8 räknas som högvitfläck.


Grad 4, 6 och 8 räknas som bicolor i EMS på RAG.