10. Rosenbagen utanför garaget

Rosenbågen utanför garaget

Nästa problemrabatt.


Under årens lopp har kryddor planterats både här och där i trädgården. Dessutom fått en rätt styvmoderlig behandling. Man föreställer sig att det skall se ut som i böckerna med kraftiga plantor, men så blir det aldrig. Förmodligen mitt eget fel och brist på vatten som vanligt.

Angående bevattning, så har marknaden fullständigt exploderat av olika system stora som små. Behovet verkar vara enormt eftersom de satsar så hårt. Man skulle hur lätt som helst kunna lägga ner en förmögenhet på att automatisera trädgårdens vattenbehov. Man kan ju drömma!

En liten anekdot sprungen ur livet med dagens stress, och livet med arbete och barn.

För många år sedan när min son Christian var i de tidiga tonåren bad jag honom hämta dragon till Bearnaisesåsen. Han hade hämtat förut så han visste var den fanns. Jag var väl stressad så det han kom in med åkte ner bland vinäger och kryddor.
Vid middagen tänkte jag för mig själv, att nästa gång får jag ta mer dragon för visst smakade det bearnaise, men inte som det brukade.
Efter middagen bad jag Christian visa mig var han hade tagit dragonen. Jag vet inte vad ogräset heter, men det var i alla fall inte giftigt!

Nu har vi pallkragar med kryddor och potatis.

Bakom pallkragarna står fyra Tuja Brabant som en liten vägg. Den klipps varje år som häck på stam.

Hur många gånger vi har ändrat på detta ställe? Först var det bara gräsmatta, men öppningen under trädäcket utmed husväggen var inte så snygg, så det blev en rabatt med perenner. Plantan närmast huset torkade alltid. Taksprånget var boven och ingen orkade vattna just den.

Vi fick också gropar i asfalten utanför garagedörrarna och små jordöppningar i rabatten mot trädäcket. En gnagare av någon sort hade flyttat in. Vi matade fåglarna ovanför så det var väl inte så konstigt? Det värsta var ju att den där lilla parveln byggde tunnlar och underminerade marken. Asfalten sjönk undan på flera ställen med rejäla gropar som följd. Jag hade under flera år täppt till hålen mellan rabatten och trädäcket men vad gäller envishet så har jag mött min överman! Ok! Nu var det krig!

Rabatten gjordes om. Jag skickade efter en portalbåge. Lade in ett kantjärn mellan trädäcket och jorden för att stänga till öppningarna som gnagaren envisades med.

Vi placerade en ljuddosa för små djur under däcket och se där, vips var den borta. Åja, åtminstone på den här platsen för jag hittar hela tiden hål i andra rabatter, så jag vet nog att de inte är borta helt.

I dessa hål bildar i alla fall humlorna familj på våren har jag läst, och även sett med egna ögon. Humlan är helgonförklarad hos oss och skall inte utsättas på något vis.

En livserfarenhet som inte alla har; hur många av er har blivit bränd av en humla? Det är väl vanligare att bli biten av en geting vill jag tro. Jag är annorlunda även här, och blivit bränd tre gånger. De gör ju nytta så jag blundar och biter ihop eftersom det varit mitt fel alla gånger.

För en sådär trettio år sedan, försökte jag göra mig av med en gnagare i Rhododendronrabatten. På den tiden var vi inte lika noga med vad vi utsatte oss för. Innan jag tände gasampullen skulle man hålla andan när den stoppades ner i jordhålet, och sedan snabbt täcka över med jord. Grejen med detta var att alla gångar gnagaren gjort, fylldes med denna dödande gas.

Jag har några ampuller kvar som är från den tiden och lite osäker på om de skall användas? Frågan är vad som händer när man tänder på?


Klätterrosorna i denna portalbåge växer inte så snabbt som jag önskar, så om bara rotsystemet får etablera sig kanske de kommer. Som marktäckare har vi den tacksamma Revsugan. År 2019 regnade det bra och jag vattnade lite extra, och på sensommaren tyckte jag nog ändå att rosorna hade satt fart. Jag måste lära mig vattna! Dessa två sorterna som planterats är bägge remonterande och det kommer knoppar hela tiden. Det gäller att inte koppla av för vi har ju rådjuren hos oss, en ojämn kamp som jag oftast förlorar. Det är verkligen tröstlöst med kombinationen rosor och rådjur. Nu lägger jag ut blodmjöl och knopparna får vara kvar eller så har kommunen skjutit av marodörerna.

Som sagt, ledsen eller förbannad?

Tidigare placerade vi en annan ljuddosa som tjuter på höga frekvenser för just rådjur, och den fungerade faktiskt, bara det inte hade varit för det här med batterier.

Mina barn klagar över detta ljud, men vi som pensionärer med nedsatt hörsel, hör inte på dessa frekvenser. Vi har alltså inga problem utan man får tänka på åt vilket håll man riktar den så inte stör grannarna. Jag vet att miljökontoret haft anmälningar och utredningar i ämnet.