24. Bakom cykelhuset

Bakom cykelhuset

När cykelhuset byggdes blev det en liten remsa av grus kvar på ena långsidan mot huset. Jag kunde inte låta bli att plantera där. Hit flyttade den lilla Rosenspirean som hade frösått sig själv i en bergsskreva. Man frapperas av vad växterna klarar av om de får bestämma själva. Där den hade frösått sig fanns verkligen ingen jord att växa i, och märkligt nog överlevde den ändå många år i berget. Nu har den tagit sig och tanken for genom huvudet ifall vi närmade oss någon slags tuktning för den börjar bre ut sig på trädäcket där vi går. Bredvid planterades Vingbenvedsbuskar som får en fantastisk karamellröd färg på hösten. Denna variant av benved har inte de kända vingarna.

Bakom cykelhuset gjorde vi inget förrän vi startade trädgårdprojektet. Ett ganska eländigt ställe med ett virrvarr av Robinians rötter.
Solen ligger på hela dagarna och detta passar Stockrosorna som älskar sol och värme. Denna perenn är tvåårig och frösår sig själv och återkommer år efter år.
Från grannen kom Bondsyrenen och den får stå kvar eftersom den skyler insynenen från skaftvägen. Tujorna är en sort som Zetas har vid sin egen entré, den växer kompakt och påminner lite om Idegranen. De blir inte så höga och breda och får inte torka ut. De får garanterat vatten från cykelhustaket när det regnar eftersom de står nära väggen. Vi har dessutom lagt torvmullsblock bakom dem för att hålla kvar fukten i jorden.

Bakom cykelhuset planterades en Robinia (falsk Akasia) för en massa herrans år sedan. Den ståtar med vita vackra blomklasar i juni. År 2019 hade vi en blomning som slår det mesta. (se galleribilden)
Robinian blir ett hyfsat stort träd och vårt gav av någon anledning upp. Tack och lov hade den ett sidoskott som vi behöll efter att ha sågat ner moderplantan. De yngre grenarna har taggar som heter duga. Passar man sig inte går de hårt åt skinnet. De sitter oregelbundet på grenen och mäter ca 4 cm längd och en diameter på 3 mm. Trots att jag rivit mig många gånger kan jag inte låta bli att tycka om dem och att de är rätt läckra. De sitter bara på yngre grenar.

I slutet på rabatten står en Prakttry som nu är 30 år gammal. Den kräver att få bli föryngrad om man skall få en bättre blomning. Dock blommar den på årsskotten vilket gör att föryngringen bör göras efter blomning om man vill ha blommor nästkommande säsong. Lättskött och tacksam.