7. Rododendronrabatten

Rhododendronrabatten

Rhododendron

Azaleor

Cyklamen

När huset var färdigbyggt fylldes denna rabatt med Rododendron som på den tiden köptes för blompraktens skull. Buskarna fick ha sin tillvaro bäst de kunde. Vi lade inte ner någon möda för att få dem att trivas. Klara sig den som klara sig kan, liksom. Barn och jobb, ni vet hur det är. Buskarna blev gigantiska.

Någonstans har jag läst att Rododendron är som trädgårdens möbler. Man flyttar dem hit och dit? Ok, vem har myntat den kommentaren? Jag vet faktiskt inte hur det stämmer med verkligheten?

Tanken etsade sig i alla fall fast hos mig, och i så fall skulle rotsystemet inte vara något problem tänkte jag. De har ju supertunna rötter samlade en rotklump.

Hur svårt var det?
Ja ja, det skulle vi ju bli varse om!

Först tog vi bort de gamla rododendronbuskarna så vi kunde röra oss i rabatten. Allt skulle bort och ny

rododendronjord skulle ju läggas ut. Här sparar vi inte på något. Jag tror det gick åt 20 stycken 40-liters säckar blandat med torvmull och eklöv.

Spade, spett och fyllhacka, inget kunde rubba buskarna. Ok, mitt förslag var att trä en kätting runt buskhalsen och dra upp dem med bilen. Sagt och gjort.
En buske var faktiskt så förankrad i backen att kedjan gick av, for som en projektil rakt in i luckan till flaket och fixade en riktig lack- och plåtskada. Vi fick lämna in bilen och det var inte gratis.

Mannen grymtar när händelsen kommer på tal! Ok då - jag tar på mig den idiotiska idén.

Flytta runt i trädgården som möbler? Den människan hade jag velat träffa!

En annan tanke såhär efteråt - en grävskopa hade gjort det på en halvtimme.

Dumsnål?

Vi började med att göra en mur mot vid husgaveln så singlet inte rasade ner i rabatten. Det behövdes nu när enen och cypressen var borta. Rabatten skulle rensas från allt, löv,  grenar, rötter och buskar.

Tack och lov för grannar!

Rotsystemen på enen och cypressen var faktiskt ingen lek. Först sågades trädstammarna av och sedan ömsom grävde och klippte vi med sekatören av rotsystemen tills de var loss.

Rötterna åkte på soptippen och stammarna fick grannen som eldar en hel del. Rotklumparna vägde massor och var verkligen svåra att få upp på flaket. Calle tog spännband och Gud vet vad till hjälp. Till soptippen kom de i alla fall.

Här murar Calle muren mot singlet.

Rhododendronjorden väntar på att läggas ut.

Det såg ut som en byggarbetsplats när det var som värst

Färdigt resultat.

Faran med denna plantering är att lönnen kräver mycket vatten på bekostnad av buskarna men det ordnar sig nog eftersom rötterna på Rhododendronen är ganska ytliga.

Först blev jag förtvivlad när snön dränkte allt,men fick lära mig att den bästa isoleringen mot kyla är just snö!